Föreningsordlistan
Föreningssvenskan kan vara snårig. Här förklaras orden enkelt — ett uppslag i taget, för dig i en vanlig liten förening.
Att fatta beslut genom att ropa ja, utan att rösterna räknas.
En ideell förening som uppfyller fyra krav och därför slipper betala skatt på det mesta den drar in.
Årsmötets beslut att godkänna hur styrelsen skött föreningen under det gångna året.
Att spara föreningens viktiga papper ordnat och tillräckligt länge, så att historien går att leta fram när den behövs.
Ersättning till den som har ett förtroendeuppdrag eller leder verksamheten — i den lilla föreningen oftast ingen alls, eller en symbolisk slant.
En stillbild av vad föreningen äger och vad den är skyldig vid en bestämd dag, oftast räkenskapsårets sista.
Den standardiserade listan över konton som svensk bokföring sorteras i. Ett gemensamt språk för var varje krona hör hemma.
Skyldigheten enligt bokföringslagen att bokföra alla ekonomiska händelser löpande. För föreningar inträder den först när vissa gränser passeras.
Sammanfattningen av föreningens ekonomi när räkenskapsåret är slut: allt som hänt under året samlat i två tabeller.
Föreningens plan för året i kronor: vad ni tror kommer in och vad ni tänker lägga pengarna på.
Listan över vilka frågor mötet ska ta upp, och i vilken ordning.
Den eller de personer som har rätt att skriva under avtal och företräda föreningen utåt.
Reglerna för hur föreningens underskrift går till — vem som får skriva under bindande för föreningen, och om de får göra det ensamma eller bara tillsammans.
Dataskyddsreglerna som styr hur föreningen får hantera medlemmarnas personuppgifter.
En sammanslutning av personer som gått samman för ett gemensamt ändamål utan att syftet är att tjäna pengar åt medlemmarna.
Den som efter mötet kontrollerar att protokollet stämmer med vad som sas och beslutades.
När en person har ett eget intresse i en fråga och därför inte bör vara med och besluta om den.
Den formella inbjudan till ett möte, som talar om när det hålls och vad som ska tas upp.
Den i styrelsen som håller ordning på föreningens pengar och löpande berättar hur det står till med ekonomin.
Det första mötet i den nyvalda styrelsen, där posterna fördelas och föreningens firmatecknare utses.
Det minsta antal som måste vara på plats för att ett möte ska få fatta giltiga beslut.
En ordinarie medlem av styrelsen, vald av årsmötet och med full rösträtt i styrelsens beslut.
Den summa varje medlem betalar för att vara med i föreningen, beslutad av årsmötet.
Bandet mellan en person och föreningen — det som ger rätt att delta, påverka och rösta.
En medlems eget förslag till årsmötet — vägen för en vanlig medlem att få in en fråga på dagordningen.
När föreningens pengar kommer in genom att sälja något yrkesmässigt, och inte längre bara genom avgifter och bidrag.
Den i styrelsen som leder arbetet, kallar till möten och ser till att besluten faktiskt blir av.
Föreningens egen identitetsbeteckning, en tiosiffrig motsvarighet till ett personnummer fast för organisationen.
Styrelsens förslag till årsmötet — en fråga som styrelsen vill att medlemmarna ska ta ställning till.
Den skriftliga minnesanteckningen från ett möte, som visar vad som beslutades.
En sammanställning av allt som kommit in och allt som gått ut under året, med resultatet längst ner.
Det dokument där revisorn berättar vad granskningen visat och föreslår om styrelsen bör få ansvarsfrihet eller inte.
Medlemmarnas ombud, vald att granska att styrelsen skött föreningens pengar och beslut på ett riktigt sätt.
Rätten att vara med och besluta på årsmötet — kärnan i att vara medlem i en demokratisk förening.
Den i styrelsen som för protokoll vid mötena och ser till att besluten finns nedskrivna och sparade.
Frågan om föreningen ska betala skatt på sina inkomster — och för den vanliga allmännyttiga föreningen är svaret oftast nej.
Föreningens egna grundregler — dokumentet som säger vad föreningen är till för och hur den ska styras.
En ersättare i styrelsen som träder in och får rösträtt när en ordinarie ledamot inte kan vara med.
Att skilja en medlem från föreningen mot dennes vilja — det yttersta steget, och ett som ska tas med stor försiktighet.
De som har i uppdrag att föreslå vilka personer årsmötet ska välja till styrelse och revisorer.
Underlaget som styrker en ekonomisk händelse: kvittot, fakturan eller kontoutdraget bakom en post i bokföringen.
Styrelsens tillbakablick på året — dokumentet som berättar vad föreningen faktiskt gjort.
En rösträkning, som begärs när någon inte litar på att ordföranden hört rätt på rösterna.
De gemensamma spelreglerna för hur man är mot varandra i föreningen, bortom det som står i stadgarna.
Föreningens högsta beslutande organ, där medlemmarna en gång om året summerar det gångna året och väljer vilka som ska leda det kommande.