Acklamation

Att fatta beslut genom att ropa ja, utan att rösterna räknas.

Acklamation är det vanligaste sättet att rösta på ett möte. Ordföranden frågar: "ni som yrkar bifall till förslaget röstar nu." Ett samlat ja hörs i rummet, ordföranden konstaterar att förslaget gått igenom och klubbar. Klart. Inga kort, ingen räkning.

Det funkar därför att de flesta beslut i en förening inte är kontroversiella. Ska protokollet godkännas? Ja. Ska kassören tackas? Ja. Att räkna varje sådan röst vore slöseri med en torsdagkväll. Acklamation gör mötet snabbt och vänligt så länge alla är någorlunda överens.

Men metoden vilar på en spärr. Tycker någon att ordföranden hört fel går det att begära votering, och då räknas rösterna istället. Så acklamation är inte ett sätt att slippa demokratin. Det är en genväg för det enkla, med nödutgången alltid öppen för det svåra.

Hör ihop med: Votering · Årsmöte · Dagordning

I praktiken: I Föreningsmappen blir varje klubbat beslut en rad i protokollet, oavsett om det togs med acklamation eller efter räkning.