Näringsverksamhet

När föreningens pengar kommer in genom att sälja något yrkesmässigt, och inte längre bara genom avgifter och bidrag.

En förening får sälja saker. Kaffe på matchen, lotter, tröjor, en korv i kiosken. Det hör till föreningslivet och stör ingen. Men säljer föreningen i en sådan omfattning, så regelbundet och så likt ett företag att det blir en verksamhet i sig, då kan det räknas som näringsverksamhet. Och näringsverksamhet kan bli skattepliktig.

Skillnaden ligger i graden. Loppisen en gång om året är inte näring. Caféet som har öppet varje dag, året runt, med fasta priser och kanske anställd personal börjar närma sig det. Det avgörande är om verksamheten drivs yrkesmässigt och självständigt med vinstsyfte, eller om den bara är ett sätt att dra in slantar till föreningens egentliga ändamål.

För en allmännyttig förening finns dock en bred fördel. Inkomster som har naturlig anknytning till ändamålet, eller som av hävd brukar finansiera ideellt arbete, är skattefria även om de liknar handel. Caféet vid klubbstugan, bingokvällen, försäljningen i samband med arrangemang. Det är när föreningen ger sig in i något helt vid sidan om sitt syfte som frågan om skatt vaknar på allvar. Är ni osäkra, fråga Skatteverket innan det vuxit sig stort.

Hör ihop med: Skattskyldighet · Allmännyttig förening · Bokföringsskyldighet

I praktiken: I Föreningsmappen samlar ni intäkter och kvitton i Kassaboken, så det syns vad försäljningen faktiskt drar in och hur stor den vuxit sig.