Söka bidrag från kommun och RF

De flesta små föreningar går runt på medlemsavgifter, en kaffekassa och idealitet. Men det finns pengar att hämta, och de är inte tänkta att ligga kvar i kommunens budget. De är till för er. Problemet är sällan att pengarna saknas. Problemet är att ingen i styrelsen vet att de finns, eller att ansökan hamnar i högen "det där tar vi sen" och sen kommer aldrig.

Den här guiden visar var pengarna ligger, vad som krävs för att komma åt dem, och hur ni gör chansen större att få ja.

Var pengarna finns

Det finns två huvudkällor för en vanlig idrotts- eller kulturförening. Kommunen är den ena. Riksidrottsförbundet, RF, är den andra om ni håller på med idrott.

Kommunen betalar ut bidrag för att ni gör något kommunen vill ska finnas: aktiviteter för barn och unga, ett levande föreningsliv, mötesplatser i bygden. Pengarna fördelas oftast av en fritids- eller kulturförvaltning, och reglerna skiljer sig från kommun till kommun. Vad Skövde gör liknar inte exakt vad Motala gör.

RF betalar ut det statliga lokala aktivitetsstödet, oftast kallat LOK-stöd, till föreningar som bedriver barn- och ungdomsidrott. Det här är statens pengar, men de söks via er förening och betalas ut två gånger om året.

De vanliga kommunala bidragstyperna

Krångla inte till det. Nästan alla kommuner bygger sina bidrag kring fyra grundtyper, även om namnen varierar.

Det första är aktivitetsbidrag, ibland kallat lokalt aktivitetsstöd. Det här är ofta den största posten för en barn- och ungdomsförening. Ni får ett belopp per genomförd sammankomst, alltså per gång ni samlat en grupp barn eller unga till en ledd aktivitet. Stödet söks halvårsvis och bygger på de aktiviteter ni faktiskt rapporterat.

Det andra är lokalkostnadsbidrag, som hjälper er bära hyran för en lokal eller en hall.

Det tredje är utbildningsbidrag, som finns för att ni ska kunna skola era ledare och utveckla föreningen.

Det fjärde är grundbidrag, ett slags basstöd som ger lite ekonomisk trygghet bara för att föreningen finns och uppfyller villkoren.

Många kommuner har dessutom ett litet startbidrag för nybildade föreningar och separata pengar för anläggningar och investeringar. Vill ni rusta upp en omklädningsbyggnad eller köpa in materiel finns det ofta en egen pott för det.

Vad som krävs för att ni ska få söka

Kommunen ställer villkor, och de handlar nästan alltid om samma saker. Föreningen ska vara demokratiskt uppbyggd, alltså att medlemmarna på årsmötet kan besluta vem som sitter i styrelsen. Ni ska ha antagna stadgar. Ni ska ofta ha ett visst minsta antal medlemmar, och ibland krävs att verksamheten riktar sig till en bestämd målgrupp, typiskt barn och unga.

I praktiken betyder det att ni behöver ha er grundläggande ordning på plats innan ni ens öppnar ansökan. Stadgar antagna. Styrelse vald på årsmötet. Ett aktuellt medlemsregister. Ett organisationsnummer, som ni hämtar hos Skatteverket. Och firmatecknare som kan intyga att uppgifterna i ansökan stämmer.

LOK-stödet, steg för steg

Det statliga LOK-stödet är värt att förstå ordentligt, för det är pengar många små klubbar går miste om av ren okunskap.

Stödet gäller barn- och ungdomsidrott i åldern 6 till 25 år. För deltagare med funktionsnedsättning finns ingen övre åldersgräns. Föreningen måste vara ansluten till något av specialidrottsförbunden under RF, alltså ett vanligt idrottsförbund som fotboll, simning eller gymnastik.

En aktivitet som räknas, en så kallad godkänd sammankomst, ska ha minst tre deltagare i åldern 6 till 25 år och minst en ledare närvarande. Och här kommer det viktigaste: samtliga aktiviteter måste närvaroregistreras digitalt. Det är närvaron som blir er ansökan. Glömmer ni att registrera en träning är den borta, oavsett hur många barn som var där.

Tänk på en knattefotbollssektion. Tre träningar i veckan, femton barn på varje, en tränare som pliktskyldigt prickar av närvaron varje gång. Över ett halvår blir det många sammankomster, och varje sammankomst ger både ett ledarstöd och ett stöd per deltagare. För en liten klubb kan det bli den enskilt största intäkten på året. Men bara om någon faktiskt registrerar.

Ansökan görs två gånger om året. Sista dag är 25 augusti för vårens aktiviteter och 25 februari för höstens. Missar ni datumet straffar det sig snabbt: en ansökan som kommer in veckan efter dras ner, och en som dröjer för länge avslås helt.

Så ökar ni chansen att få ja

Bidragsansökningar avslås sällan för att föreningen är dålig. De avslås för att något fattas eller för att tidsfristen gick ut.

Det första rådet är att skriva upp datumen så fort styrelsen är vald. Lägg LOK-stödets två deadlines och kommunens ansökningsperioder i kalendern och ge dem en ansvarig person, oftast kassören. Ett bidrag som söks i tid är redan halvvägs.

Det andra är att registrera närvaro löpande, inte i efterhand. Den största anledningen till att klubbar tappar LOK-pengar är att underlaget aldrig kom in. Gör avprickningen till en lika självklar del av träningen som att låsa upp omklädningsrummet.

Det tredje är att läsa er egen kommuns regler i stället för att gissa. Eftersom villkoren skiljer sig åt går ni in på kommunens sida för föreningsbidrag, eller ringer fritidsförvaltningen, och tar reda på exakt vilka bidrag som finns och vad de kräver.

Det fjärde är att ha siffrorna i ordning. En genomtänkt budget och en ordnad bokföring gör ansökan trovärdig, och vissa bidrag kräver att ni redovisar hur tidigare pengar använts. Ni behöver inte följa bokföringslagen fullt ut som liten förening, men ni måste kunna visa hur ni skött pengarna.

Och det femte, det enklaste: sök allt ni har rätt till. Många klubbar nöjer sig med aktivitetsstödet och låter utbildnings- och lokalbidrag ligga. Pengarna finns redan avsatta. Ingen annan tar dem åt er.

I praktiken i Föreningsmappen

I Föreningsmappen ligger medlemsregister, aktiviteter och ekonomi på samma ställe, så underlaget till en bidragsansökan finns redo när deadline närmar sig. Då blir ansökan en kvarts jobb i stället för en kväll med pärmar.

Hör ihop med: Kassör · Budget · Medlemsavgift · Stadgar · Organisationsnummer